hajlunch

Som så många mornar förut så avnjuts denna, dagens frukoststund i skottlinjen av solstrålarna. Tror inte att vi förstår hur bra vi har det.. Har begett mej till skuggan för att skriva då svedan på ryggen gärna får avta en aning innan dagens bravader. Det som var tänk att bli en dag i cyklopets tecken bland fiskar och koraller tog snabbt en helvändning då smset som fick mig att vakna informerade om att en haj synts vid stranden ett par mil söderut och att extra vaksamhet rekommenderades... Nåja, håller man sig en bit in klara man sig nog mot de största betten. Vad har vi gjort sen sist då? En dag spenderades i Kings Park med Moa-Li och Jordan, härliga människor! Jag, Joel, Moa och några fler som jag dock inte minns namnet på spelade Australiensisk fotboll, eller spelade och spelade, det mesta vi hörde var bu-rop i stil med " it´s not soccer you fools!!!" så fort man gjorde något annat än att bara skjuta iväg bollen när man fick den. I övrigt så känns en sport där man får ta bollen med händerna så underbart, för är det inte det alla egentligen vill? bara ta bollen och ösa!! dock ser jag inte poängen i när man måste göra något med bollen var 15de meter? vart kom den regeln ifrån, när man just fått upp farten ska man studsa eller passa bollen, nej då faller faktisk den Amerikanska regelboken mej bättre i smaken, Skrik en färg å ett nummer sen springer du bara å hoppas på det bästa!! Kings park då, varför heter den så tänker du, mmm, det funderade vi också på och vår övertygelse om vår guides (Moa) kunskap svajade något när vi fick minst tre olika svar på varför den heter just "kings" park, själv tror jag det har med King Edvard att göra då han stod som staty på platsen i fråga, samma snubbe som den beryktade poatissorten är uppkallad efter, men det är bara en tanke. Namnet kan även komma från storleken på X antal mil som parken sträckte sig över, eller kanske för den kungliga utsikt över staden Perth som parken bjöd på..
Moas guidekunskaper svajade något hela tiden då hon pratade om sina svarta svanar och huggtandade ankor och även förklaringen att varför det hon kallar hängbro buktar uppåt i Australien beror på den australiensiska graviditeten...inte gravitationen, graviditeten.

Det som slår en efter några dagar här nere är hur trevliga människor faktiskt kan vara trots att dom inte har en aning om vem man är, oavsett om du är på affären, stranden eller bara går förbi en byggarbetsplats så hejar folk och frågar hur det står till och om dagen är till belåtenhet, något för en hel del otrevligt trista svenskar att ta efter kanske, för att inte tala om busschauffören som här nere gör rätt för sin melodi "Han är en man med glatt humör"

oj nu äter Joel igen, Måste dra! Sol och svett Hajbett!