hajlunch

Det första som möter oss i startgroparna på resan är världens mest misslyckade SAS anställde, vi frågar om vi kommit rätt då han svarar nej med så långt ifrån ett leende på läpparna man kan komma varpå han talar om att nästa gång vi ska flyga ska vi göra helt annorlunda men av nån konstig anledning kunde han trots sitt missnöje och ledsamhet över hur livet artat sig lösa ut våra biljetter på mindre än en minut.

Väskorna undrar vi? kommer dom fram direkt till Perth eller behöver vi hämta ut dom vid varje byte? .......efter en lång suck talar han om att det har han ingen aning om men man kan ju hoppas. Nog om tråkigheter och därigenom skippar vi historien om resan med SAS till London och hoppar dirkt på nästa plan med den Malaysiska servicefanan i topp!!

"Jösses" vilken personal och vilken resa! Inbygda tv apparater i varje nackstöd, lyxen att välja vilken ny toppfilm som helst att se under resans gång eller varför inte spela ett parti hederlig arcade"Pong" med grannen, och vem som vann flest gånger förtäljer inte denna historien då det är jag (Pecke) som skriver ;-) Ett tips till resten av flygvärden är att kasta ett getöga på eliten och kanske ta efter på en eller två punkter? Resan fylldes med godsaker att äta, ständig sysselsättning och om inte det räckte så var att sova faktiskt ett alternativ då stolarna var de skönaste flygplansstolar min tunna bakdel beskådat. Rakt igenom en underbar resa
(med undantag för den lilla stund som blev avsatt för att torka joels blöta byxor efter en liten olycka)( Juice =) ) ända fram till Kuala lumpur.

Väl framme vid vår andra anhalt möttes vi av värme så pass hög att kvicksilvret stigit till 31 grader! Ett kort stopp med ett litet besök i den minidjungel som installerats i centrum av flygplatsen var ett härligt inslag på resan.

Väl i luften igen med nyheten att ett liknande passagerar plan som oss fått sin ena motor exploderad i samma land som vi bafann oss i gjorde ju inte det hela roligare men med lite förnekelsetänkande att det aldrig händer mej så funkade även denna resa utan större problem med undantag av att världens största man av nån anledning hade fått platsen just bakom min och använde mitt ryggstöd som nån form av språngbräda ut mot korridåren varje gång blåsan blev för stor eller något annat var på gång...

Strax innan landning i Perth blir jag mer och mer nervös över att de två sockerpaket jag har i mitt bagage ska misstagas för ett annat vitt pulver som lätt ger längre och hårdare straff än några extra kilon runt magen vid för mycket förtäring. Formuläret som måste fyllas i angående matinförande är klar med vissa tveksamheter kring om en munsalva med innehållet av jordnöttssalva så den burken fick snäll åka vidare på nästa resa.

Flygplatsen blev ett faktum och medans kön ringlar sig framåt så förbereder jag mej på att förklara vad jag fört in samt att följa med in i närmaste förörslokal .....

Så blev inte fallet och tydligen är det inte alltid som på film !?! För då jag var framme vid bagage kontrollen frågade första dam vad jag hade i väskan varpå jag förklarade att socker var det vita pulver så behövde jag inte ens scanna den. Tänk om jag varit en illegal smugglare med 1 kilo kokain i min ägo??

Väl ute möter underbara Frida oss direkt och tar oss till den största och troligtvis dyraste Audi någon av oss färdats i =) för övrigt den enda bil jag sett som inte litar tillräckligt på att föraren kan stänga bagageluckan utan hellre gör det själv.

Frida är förövrigt min sk. ingifta släkting vars band till mig är för krångligt att skriva och vars band till Joel är ännu längre så det behöver vi inte ens gå in på. Otvivelaktigt är dock att vi fått den varmaste välkomnande av familjen vars uthus vi lånar man kan få samt att det första intryck som Australien gett oss är allt annat än tråkigt, Citron träd näst intill räckbart från köksfönstret, Papegojor tjattrande i träden runtom oss samt underbara stränder så långt ögat når! Och ändå har vi bara varit här i en dag.
 Gata upp och gata ner med förvånansvärt lite bilar men många hus som även den rikaste sörlänning i kalla Sverige bara kan drömma om.

Imorgon bär det av för att snorkla, simma och gud vet vad mer, en Barberque inbjudan har landat hos oss och den togs emot med öppna armar! Nu måste vi nog stämpla ut och krama kudden!

Tack för idag och Välkammad utter.